Högsta domstolen har slagit fast att familjen med efternamnet Ørsted måste tolerera och samexistera med kommersiell användning av ØRSTED. I domen framgår att energibolaget har rätt att registrera och använda flera varumärken, domäner och företagsnamn inklusive eller bestående av ØRSTED.
Högsta domstolen bekräftar att den kommersiella användningen av ØRSTED eller 
är inte en hänvisning till familjen, eller de 418 personerna med Ørsted som efternamn, utan att den relevanta allmänheten kommer att uppfatta ØRSTED som en hänvisning till den berömda vetenskapsmannen Hans Christian Ørsted 
(HC Ørsted). och kommer inte att ses som en referens till de 418 personerna med Ørsted som efternamn.
HC Ørsted gick bort för mer än 170 år sedan, och ättlingarna till HC Ørsted eller hans bror har ingen rätt att förhindra registrering eller användning av namnet och hänvisningen till HC Ørsted.
Den juridiska grunden § 14(4) i den (tidigare) danska varumärkeslagen som säger att släktnamn är uteslutna som varumärken både på absoluta och relativa grunder om inte namnet/varumärket avser en berömd avliden person. Rättspraxis har slagit fast att den berömda avlidne personen måste ha gått bort för minst två generationer (70 år) sedan för att varumärket ska gå igenom till registrering.
Högsta domstolens dom bekräftar beslutet från den danska sjö- och handelsdomstolen. Beslutet från den danska sjö- och handelsdomstolen rapporterades i ett tidigare blogg.
Före Ørsted-domen användes 27 § i namnlagen vid tolkningen av 14 § 4 mom. i varumärkeslagen. I en annan dom från Högsta domstolen, nämligen U 1984/1103 H (Bogart) från 1984, angavs uttryckligen att namnlagen kunde användas för att förhindra varumärkesregistrering och användning. Ett samspel mellan varumärkeslagen och namnlagen har alltså funnits i åratal. Med det senaste beslutet i Högsta domstolen verkar det dock som om Högsta domstolen har ändrat rättspraxis och begränsat namnlagens tillämplighet där varumärken/ namn används för kommersiella ändamål. Högsta domstolen tycks anta att det faktum att ett namn är ett "sällsynt namn" som används av upp till 2000 personer inte är tillräckligt för att förhindra en varumärkesregistrering, eftersom det är osannolikt att upp till 2000 bärare av ett visst "sällsynt namn" kommer att ha en känsla av gemenskap.
Samtidigt bekräftar Högsta domstolen att den praxis som Danska Patent- og Varumärkestyrelsen (DKPTO) följer i förhållande till 14 § 4 st i Varumärkeslagen, där DKPTO har ex officio avvisade varumärken som innehåller mycket sällsynta namn (används av 30 personer eller färre) verkar vara en korrekt tillämpning av 14 § 4 mom.
De som inte håller med om Högsta domstolens beslut i Ørsted-målet kan trösta sig med att beslutet grundar sig på den tidigare varumärkeslagen (gäller före januari 2019). Men eftersom formuleringen av relevant paragraf i varumärkeslagen inte har ändrats bör vi inte få upp våra förhoppningar.
Man kan bara hoppas att en av domarna från Högsta domstolen tar sig tid att skriva en artikel som ger en inblick i deras tankar och förklarar resonemanget bakom att avfärda samspelet mellan varumärkeslagen och namnlagen.
_____________________________
För att se till att du inte missar regelbundna uppdateringar från Kluwer Trademark Blog, prenumerera här..
