Fortsätter vår serie inlägg om Parlamentariska ständiga utskottets rapport om granskning av IPR-regimen i Indien, i det här inlägget kommer jag att täcka rapportens rekommendationer om IPR och traditionell kunskap (TK). De andra inläggen på rapporten kan hittas här., här., här., här.och här..
Höjdpunkter från rapporten
Kommittérapportens iakttagelser om TK inleds med en beklagande av hur TK och inhemska uppfinningar av innovatörer på gräsrotsnivå ofta inte uppfyller kriterierna för patenterbarhet och hur avsaknaden av en ordentlig stadga gör att sådana uppfinningar saknar skydd. Den noterar bristen på medvetenhet om IP-rättigheter bland samhällen som har betydande TK vilket har lett till att utövare inte har fått några ekonomiska fördelar av systemet.
Rapportens första mål är Avsnitt 3(p) i patentlagen 1970 som säger att "en uppfinning som i själva verket är traditionell kunskap eller som är en aggregering eller duplicering av kända egenskaper hos traditionellt kända komponent eller komponenter" kommer inte att betraktas som en uppfinning i lagens syften. Rapporten noterar att detta avsnitt är alltför oöverkomligt formulerat. Den föreslår därför att denna bestämmelse bör ses över för att säkerställa att TK-baserad forskning och utveckling stimuleras. Vidare föreslås att det även bör finnas bestämmelser, när denna revidering äger rum, för att säkerställa utredningen av patentkrav avseende TK för att förhindra missbruk/exploatering av det.
Med fokus på fall av förskingring av TK, noterar rapporten avsaknaden av en ordentlig mekanism för dokumentation av TK och noterar också bristen hos Traditional Knowledge Digital Library (TKDL) i att vara effektiv som en källa till TK och dess skydd. Bloggen har sett inlägg som noterat vissa brister i TKDL tidigare, som t.ex här.. För detta rekommenderar rapporten att databasen stärks, utan att fördjupa sig i exakt vilka brister det är eller vilka åtgärder som ska vidtas för att rätta till dem. Ett annat spännande förslag i detta avseende är förslaget att göra regeringen till en medägare i att hävda immateriella rättigheter tillsammans med skapare/communities för att begränsa förskingring.
Rapporten rekommenderar också "registrering av traditionell kunskap som geografisk beteckning” (sid. 76 i rapporten) om det är nära kopplat till en specifik plats. Detta, antyder det, skulle vara "mycket fördelaktigt för att konsolidera traditionell kunskap till immateriella rättigheter". Rapporten diskuterar sedan behovet av att studera bruksmodeller/korttidspatent som en alternativ form av patent som kan vara ett genomförbart sätt att skydda TK i landet.
Analys
Rapporten har en ganska förenklad hållning i sin förståelse av TK och det skydd den behöver ges. För det första behandlar det som givet definition av TK. Ett av de största hindren med avseende på skärningspunkten mellan IP och TK är svårighet att definiera vad som egentligen innebär traditionell kunskap. Med tanke på denna svårighet tar det inte upp frågan om bristen på en definition av exakt vad som skyddas, varför det skyddas och exakt hur de avsedda förmånstagarna bara föreslår att patentering bör göras tillgänglig för innovationer eller förbättringar som bygger på TK. kommer faktiskt att dra nytta av detta.
Ett skiftande fokus
Rapporten presenterar ett skiftande fokus från defensivt skydd till positivt skydd av traditionella kunskapssystem i landet. Defensivt skydd skulle innebära mekanismer som TKDL som skapades med avsikten att förhindra att människor utanför samhället som innehar traditionell kunskap skaffar sig IP-rättigheter över sådan kunskap. Positivt skydd, å andra sidan, innebär att aktivt föra in TK till den konventionella IP-regimen för att ge det skydd och för att skapa vägar för dess kommersiella utnyttjande. Detta skydd är antingen inbäddat i ett lands befintliga IP-ramverk eller genom sui generis lagstiftning/ system som t.ex Kenyas lag om skydd för traditionella kunskaper och kulturella uttryck, 2016 och Panamas särskilda system för urfolks kollektiva immateriella rättigheter.
Det är intressant att notera att rekommendationernas fokus ligger på de potentiella ekonomiska fördelarna med att inkludera TK i det formella immaterialrättssystemet. Denna typ av singulär fokus misslyckas med att erkänna begränsningarna för den formella IP-regimen när det gäller att skydda TK. Det lägger för stor vikt vid ägna sig åt traditionell kunskap än att erkänna dess kulturella värde eller någon annan betydelse för ursprungsgemenskapen. En sådan betoning bortser från det faktum att det kulturella värdet, övertygelser som är knutna till TK är av större betydelse för samhället. Om ekonomiskt intresse görs till fokuspunkten för ett sådant ingripande, kan teknologier som utvecklas genom TK och som ett svar på traditionella sätt att leva, förlora sin kulturella betydelse eller ännu värre, det kan leda till kulturell radering. Erkännande och respekt för traditionella värderingar och kultur bör därför stå i fokus. Den misslyckas också med att bedöma vilket värde en community kan lägga på att ta med sin TK inom det formella IP-systemet. Det verkar rikta sig till samhällena som parter som bara kommer att dra nytta av IP-skyddets välvilja snarare än som legitima skapare och intressenter.
Patent som ett universalmedel?
Rapporten antyder, utan bevis, att uteslutning från den formella IP-ordningen är orsaken till försummelse av TK. Det fortsätter med att rekommendera att skapare och innehavare av TK bör göras medvetna om begreppen nyhet och uppfinningsrikedom. Utan mycket bakgrund är den föreslagna modellen för att ta in TK till IP-regimen genom att regeringen agerar som en delägare (denna partnerskapsmodell och dess konsekvenser kommer att diskuteras vidare i ett kommande gästinlägg). Därigenom underlåter den att överväga hur omvandling av TK till en produkt som uppfyller patenterbarhetskriterierna eventuellt skulle kunna förändra dess karaktär och betydelse för skaparna/utövarna där dess ekonomiska värde prioriteras framför eventuellt inneboende eller kulturellt värde som sådan TK kan ha. Denna modell misslyckas heller med att erkänna upphovsmänniskor som väktare av deras traditionella kunskap. Samtidigt som den föreslår att regeringen ska agera som en gemensam ägare, ignorerar den regeringsinducerad marginalisering och förtryck av sådana samhällen (se exempel här., här.och här.). Och slutligen, förutom omnämnandet av att förhindra förskingring, ger rapporten inga tydliga indikationer på exakt hur det kommer att gynna kreatörer att staten är en delägare.
Rapporten går inte heller närmare in på hur man föreslår att säkra samhällsskydd för TK inom den formella IP-regimen när den senare nästan uteslutande är utformad för att erkänna individuella bidrag samtidigt som deras verk skyddas. Den inser inte heller att det incitament som det formella immateriella skyddet ger i termer av ägande och kommersiellt utnyttjande behöver inte nödvändigtvis vara den drivande faktorn för innovation inom traditionella eller inhemska samhällen.
Ett okritiskt tillvägagångssätt
Bristen på nyansering i rapporten visar att den inte har övervägt frågan om hur traditionella kunskapssystem riskerar att bli både överskyddade med tillträdesbarriärer och inte heller helt omfattas av den formella IP-regimen. Genom att inducera begreppen uppfinningsrikedom och nyhet i TK skulle det bli en ökning av kostnaderna för innovation. TK är ofta resultatet av inkrementella och samarbetande ansträngningar som tenderar att sträcka sig över generationer. När ett system som TK, som i hög grad förlitar sig på muntlig kommunikation för dess spridning, formaliseras, skulle mottagargemenskaperna av sådan kunskap möta åtkomsthinder som inte fanns före införandet av ett sådant system. Att helt enkelt skapa medvetenhet om tekniska begrepp som nyhet signalerar bara att TK i sin existerande form inte bedöms värt att skydda om det inte skräddarsyr sig för att passa formella IP-krav.
Å andra sidan kan den formella IP-regimen inte heller helt omfatta TK-system eftersom formella IP-utdata ofta misslyckas med att redogöra för det sätt på vilket traditionella kunskapssystem tenderar att fungera i termer av innovation, skapande eller spridning. Mycket av den traditionella kunskap som gått i arv genom generationer förstärker och konsoliderar kulturella uttryck och identitet. Detta tar sedan upp frågan om kulturell integritet. Ett exempel på detta finns i Foster mot Mountford, ett australiskt IP-fall där en antropolog hade registrerat och publicerat kulturell information om Pitjantjatjara samhälle, aboriginiska folk från södra och centrala Australien. Samhället försökte stoppa (och ett föreläggande beviljades till deras fördel av den federala domstolen) spridningen av denna information eftersom de trodde att det skulle leda till att deras kultur och samhälle stördes när människor utanför samhället fick tag i den.
Avslutande reflektioner
Rapportens betoning på att kommersialisera TK för att säkerställa att utövarna inte berövas potentiella ekonomiska fördelar bortser från de inneboende begränsningarna i den formella IP-regimen och ger mycket okritiska förslag som inte motiverar hur eller varför de är nödvändiga. Rapporten misslyckas med att engagera sig i diskursen om de farhågor som finns med avseende på ursprungsbefolkningens identitet, kultur och ekonomi när det gäller att engagera IP och traditionell kunskap. Det misslyckas med att känna igen potentiella konflikter mellan den formella IP-regimen och TK-systemen. Det misslyckas också med att komma fram till hållbara lösningar som skulle förhindra tillägnelse och utnyttjande av traditionell kunskap som inte är begränsad till att modifiera innovation i traditionella kunskapssystem för att passa in i det befintliga IP-ramverket. Sammantaget tar det ett mycket ytligt förhållningssätt när man hanterar och förstår traditionella kunskapssystem.
relaterade inlägg
- "
- 2016
- tillgång
- Konto
- Alla
- Artikeln
- Australien
- barriärer
- störst
- Blogg
- SLUTRESULTAT
- fall
- Orsak
- CGI
- byta
- hävdar
- Columbia
- kommersiella
- Kommunikation
- samhällen
- samfundet
- komponent
- Kostar
- Domstol
- Skapa
- skaparna
- kultur
- Databas
- som handlar om
- Utveckling
- DID
- digital
- Störningar
- drivande
- Ekonomisk
- ekonomi
- Effektiv
- Utveckla
- Ansikte
- Federal
- Slutligen
- Förnamn
- passa
- Fokus
- formen
- Ramverk
- Regeringen
- Gäst
- gäst inlägg
- hålla
- Hem
- Hur ser din drömresa ut
- HTTPS
- Identitet
- bild
- integration
- indien
- informationen
- Innovation
- innovatörer
- immateriella rättigheter
- intresse
- uppfinningar
- Undersökningen
- IP
- IT
- kunskap
- leda
- Led
- Nivå
- Bibliotek
- Begränsad
- läge
- modell
- beställa
- Övriga
- ägaren
- Partnerskap
- patent
- Patent
- Personer
- växter
- inlägg
- förebyggande
- Produkt
- egenskapen
- förslag
- skydda
- skydd
- rapport
- Krav
- forskning
- forskning och utveckling
- respons
- översyn
- Serier
- So
- Samhället
- Lösningar
- Söder
- starta
- Läsa på
- system
- System
- Målet
- Teknisk
- Tekniken
- omvandla
- behandlar
- verktyg
- värde
- inom
- fungerar